SAMOS TEMPERATUR JUST NU !
Information
Kontakt
Länkar
DENTALA KERAMER

Ordet "keram" kommer från det grekiska ordet "keramos" som betyder "bränd lera". Konsten att göra krukor av lera praktiserades redan i civilisationens gryning. Tidigt lärde man sig också att tillverka silikatglas.
Råvaran till keramik fjnns i naturen.
Keramik och natursten-vad är det egentligen för skillnad? Ädelstenar är "naturliga keramer".
Begreppet keramer i modern tid innefattar tusentals material, allt från emalj och glas till keramer med specialfunktioner eller speciella egenskaper. Ny kunskap och modern processteknik under 1970 och 1980 talen har medfört att det kommersiella användningsområdet för keramer utvidgats och att det nu blivit ett av de snabbast växande områdena inom materialteknologin.
Den starka bindningen mellan atomer i keramiska föreningar gör dem hårda och sköra men också resistenta mot temperaturförändringar, korrosion och kemisk påverkan.

Det genomskinliga mineralet korund, dentala materials huvudbyggsten, består av till 100 % av aluminiumoxid (Al2O3). När man tillsätter till korund en krom-blyoxid (Pb2CrO5) får man en vacker rubin och om man istället tillsätter lite järnoxid blir det en safir.

Helkeramiska dentala material är oorganiska, icke-metalliska material bestående av till största delen av korund - aluminiumoxid - i allmänhet 70- 99 %, den återstående delen består av andra oxider och tillsatser. Keramen i form av fint pulver pressas ihop och tätas genom värmebehandling, så kallad sintring, och bakas ihop med de andra komponenterna.
Under senaste åren har det skett stor utveckling av dentala keramer (dental porslin) och dess nya teknikska frammställningsmetoder.
De mest använda konstruktionskeramerna inom dentala material är aluminiumoxid (Al2O3) och zirkoniumoxid (ZrO2). Båda dessa oxider förekommer rikligt i naturen.

Vid framställning av porslinsinlägg, onlay och skalfasader/skalkronor används ofiast sintrat fältspat porslin, pressgjutnings- eller CAD-CAM-teknik, altså icke kärnförstärkta konstruktioner. För cementering av dessa konstruktioner bör man altid använda adhesiv fastsättningsteknik.

Helkeramiska kronor (aluminiumoxidförstärkta börjades använda under -90-talet) och helkeramiska broar framställs av kärnförstärkta keramer där aluminiumoxid eller zirkoniumoxid ökar konstruktionens hållfasthet (s.k. oxidkeramer). Dessa helkeramiska konstruktioner kan cementeras på traditionellt sätt med fosfat- eller glasjonomercement.

För keramiska rotstift/pelare används oxidkeramer eller oxidförstärkta keramer för stiftdelen i kombination med fältspat porslin eller komposit för uppbygnaden av den koronala delen.

Dentala keramer har mycket låg kemisk reaktivitet vilket gör dem biologiskt mycket stabila.


DENTALA KERAMER ÄR NÄRMAST DEN NATURLIGA TANDEN SOM VI KAN KOMMA TILL I DAG !